Feng Shui...

Anhängare till Feng Shui hävdar har en god effekt på hälsa, välgång och relationer. En del lär vara att städa bort onödigheter i sitt liv då det stör Qi. Lite "ut med det gamla"-mentalitet kan man fritt tolka det som. Jag vill ju ha bättre hälsa, välgång och relationer... Således testar jag!

Läs gärna Chapter 2 av Alley Cat - being the cat's whiskers...

I will survive...

Jag överlevde både 30-årsdagen och resan.
Har nu återvänt än mer förvirrad än tidigare!

Start spreading the news I am leaving...

... not today - but the day after tomorrow!

Överlever jag resa och 30-årsdag så kommer jag tillbaka...

Vinden har verkligen vänt...

Jag vaknade imorse och kände mig, hör och häpna, snygg!!!

Vilken underbar känsla!

Den tänker jag hålla fast vid , hårt, en stund till...

Stockholm...

Om du, som befinner dig i Stockholm, imorgon ser en tjock och allmänt förvirrad tjej som försöker låtsas att hon vet vart hon är på väg - hälsa gärna...

Proportioner...

Ibland är det först när man ställer saker i proportion till något annat som man inser fakta...

Jag har spenderat de senaste 10 åren i någon slags twilight zone. Jag har längtat tillbaka. Avvaktat. Fantiserat. Drömt. Skjutit på framtiden. Funderat. Väntat. Ångrat. Nosat på döden. Överlevt. Avvaktat lite till. Längtat tillbaka ännu mer. Skjutit på framtiden. Avvaktat. Fantiserat. Drömt. Funderat. Väntat. Ångrat. Nosat på döden. Överlevt. Avvaktat lite till. Längtat tillbaka ännu mer. Skjutit på framtiden. Avvaktat. Fantiserat. Drömt. Väntat. Nosat på döden. Överlevt. Avvaktat lite till. Längtat tillbaka ännu mer... Inte en endaste dag de senaste 10 åren har jag levt på riktigt.

Det är en tredjedel av mitt liv!

Om det är någon som undrar...

... vad det är för en osmaklig och patetisk typ som kastar en skugga över världen? Det är min hopplöst efterhängsamma trettioårskris - jag ber om ursäkt...

History repeating...

En icke så tilltalande tanke gnager... Kanske hade han, trots att jag inte ännu listat ut vad han menade, rätt i det han sa.

Ny arbetsplats. Ny man. Samma gamla uttjatade inviter. Jag blir så fruktansvärt trött. Känner mig helt matt.

Vad är det med mig som får gifta män att tro att jag är kvinnan som absolut är sugen på att bli deras tilltugg vid sidan om fru, barn och familjeliv?

Jag har gjort mitt misstag, OCH lärt mig av det. Visst, jag är singel - men det betyder inte att jag är desperat...

Jag behöver vägledning...

Är det helt idiotiskt att bygga hus på landet när man snart fyller trettio och är singel?!?

En av mina påtagliga åldersnojor är ett starkt behov av att rota mig och slå ner bopålarna. Skapa ett riktigt hem - ni vet ett hem med bibliotek och öronlappsfåtölj, arbetsrum med stort antikt skrivbord, ordentlig matsal där vänner och deras barn kan äta söndagsmiddag, öppen spis framför vilken jag och de andra katterna kan njuta i höst- och vintermörkret...

Jag vill ha kryddträdgård, hammock och bärbuskar!

Inom mig börjar en vision av en kvinna som jag tycker mer och mer om, ta form och kännas nåbar.

Den kvinnan får inte plats i två rum och kök fördelade på 46 kvadratmeter...

Jag läser om Å och Harry...

Fina Å lever ett liv så annorlunda mitt eget. Allt som oftast så fascineras och/eller imponeras jag. Ibland gråter jag en tår. Andra gånger tycker jag inte alls som hon gör. Men läser det gör jag alltid...

Hennes senaste tre poster får mig dock att le så mycket att om inte öronen suttit i vägen så hade leendet gått runt hela huvudet!

Hon lever just nu min fantasi. Min dröm! Det gör mig lycklig...

Billy Zane...

Jag läser att Billy Zane, 42, blivit singel. Den kvinna, Kelly Brook 28, han var förlovad med har lämnat honom. Han var tydligen för gammal för henne. Galenskap!!!

Fantastiskt sexige Billy Zane kommer aldrig nånsin bli för gammal för mig...

Det här är ingen blogg – det är en kontaktannons*…

Jag är ingen trophy wife, om det skulle vara det du är ute efter. Jag är inte snygg. Inte heller lång. Eller blond. Eller smal. Jag har inget smittande leende. Eller skratt. Jag är inget kap. Är inte någon du vänder dig om efter på stan. Eller som fångar ditt intresse på en stimmig lokal. Jag är inte rik. Inte ens framgångsrik. Jag är högst ordinär. Ovanligt vanlig.

Jag är inte full av galna upptåg. Jag kommer troligen inte att överraska dig. Jag är helt oromantisk. Kan inte spelreglerna när det gäller dejtande. Har heller ingen erfarenhet av det. Jag har inga jobbiga ex som spökar i garderoben. Inget egentligt bagage. Jag är inte svartsjuk - men tycker att otrohet är helt oacceptabelt. Jag föredrar en att spendera en lördagseftermiddag på puben med en öl i handen tittandes på en fotbollsmatch framför att shoppa eller gå på fin och dyr restaurang. Jag är överlag väldigt low-maintenance

Jag pratar ofta mycket. Ibland är jag också helt tyst. Jag avskyr att älta. Att tjata. Att bråka. Diskutera är en helt annan sak. Jag är full av åsikter. Jag är viljestark. Respekterar andras åsikter och att alla inte alltid tycker lika, men tycker inte om att kompromissa. Jag kan dock erkänna att jag har fel ibland.

Jag vill ha kvar mitt eget liv och vill att du ska ha ditt kvar. Jag vill inte styra, inte heller bli styrd. Jag vet vem jag är och vad jag vill. Du bör göra det samma. Vi kombination skall enbart vara russinet i kakan**. Grädden på moset.***

Jag tycker mest av allt om att resa. Tycks alltid vara på väg någonstans. Känner mig mer hemma borta. Jag är även väldigt förtjust i djur i allmänhet och katter och hästar i synnerhet. Tycker du inte om eller är allergisk mot katter eller hästar (och andra pälsdjur) så ska jag inte hymla med att jag hellre väljer bort dig än dem…

Jag kommer troligen inte att bli din första himlastormande kärlek – den har du ju redan överlevt! Men jag skulle kunna bli din partner för resten av livet! Det är nämligen just det som jag letar efter. En partner som fungerar som en bonus till ett liv som jag faktiskt är rätt nöjd med som det är. Jag är inte ute efter någon jag kan leva med, utan det jag söker är någon att uppleva mer med som jag inte vill leva utan…

Faller ovan dig i smaken?!? Hör av dig till "Strykarkatt med vårkänslor" genom att lämna en kommentar...

_____________________________________
*Inspirerat av den underbare och fantastiske Jonas Gardell’s föreställning ”Tillfällig gäst i ditt liv”…
** Vem f-n kom på det uttrycket? Alla ve tju att russin i kakor är ju vidrigt…
*** Grädde på mos?!? Någon som äter det?!?

Ett allra sista...

*~GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!~*

eåeåeåeåeåeåeåeå

Tack för alla kommentarer! De har betytt mycket för mig.

Må lycka och välgång följa er på färden genom livet...

Kanhända dyker Alley Cat upp igen; somewhere - someday.

Önskar du, om så sker, få reda på var - lämna din e-mail i kommentarerna.

Ta väl hand om er och kom ihåg:

"Never take on an Alley Cat if you don't intend to keep her.©"

Kram

öööööööööööööööö

Vinden har vänt...

Nog kändes det allt annorlunda tänkte katten och vände nosen mot himlen. Stjärnorna tycktes lysa starkare och himlen var klarare i den kyliga vinternatten. Katten vände ansiktet mot vinden och kände den varmt smeka hennes kind. Märkligt med en varm vind mitt i vintermörkret, tänkte hon stilla för sig själv. Katten la dock ingen mer energi på att fundera över detta – hon hade i allra högsta grad viktigare saker att lägga sin energi på än att fundera över vinden.

Det passade helt enkelt kattens sinnesstämning att det blåste nya vindar. Varma vindar i kylan. Hon var på väg. Hon hade gjort ett val. Det hade vänt. Med stolt och högburen svans vandrade hon målmedveten framåt. Hon kände vinden i ryggen. Medvind tillskillnad från motvind gjorde kattens promenad enklare. Den tvivlan som skuggat hennes väg så länge var som bortblåst av den nya varma vinden.

För sig själv nynnade katten på en sång; ”det är min tur nu – vinden har vänt”*!

_________________
* Petter

En känsla, som blir allt mer påtaglig...

- Är vinden på väg att vända, månne?!?

Inga papiljotter idag, men imorgon kanske...

Vilken vecka det har varit! Aldrig tidigare tror jag att jag varit så glad över att det är fredag. Fast så känner man sig i och för sig nog alltid när man haft det tuffare än på länge...

I helgen ska jag sanera den svinstia som jag bor i. Börjar bli väldigt trött på de stora likheterna med en knarkarkvart som på någotvis infunnit sig. Vem är det som stökar ner så? Som inte diskar efter sig? Som slänger smutsiga kläder i hörnen? Som låter, av tidsbrist, olästa dagstidningar samlas i drivor? Det kan ju omöjligt vara jag! Jag är ju aldrig hemma ju...

Förövrigt så ska jag även hinna med att julmysa på lokal med underbara vänner, gå på julkonsert samt "scrapbooka" ihop årets julkort! Framförhållningen med julkorten är verkligen obefintlig iår. Jaja, finns det vilja finns det tid eller nåt...

Trevlig helg på er i varje fall! Tänk att det redan är tredje advent...

*~Trevlig helg!!!~*

Teaterapa - kanske kan funka...

Ikväll ska jag iväg på stort galej...
Fina klänningen och höga klackarna ska på!
Jag sitter på kontoret med papiljotter under en huvudduk - det finns inte tid att få till lockarna mellan jobb och fest.

För en gång skull så ser jag faktiskt fram emot detta. Jag har nämligen en plan. En strategi kan man nästan kalla det. Dramastudier, förhundrafemton år sedan, har givit mig åtminstone en liten förmåga att spela en roll. År av träning att vara jobb-Alley Cat har gett mig mer erfarenhet.

Ikväll ska jag spela rollen som självsäker och nöjd med mig själv. Jag ska låta den "kaxiga och lätt förföriska jobb-kostymen" som näst intill alltid får som den vill sitta kvar. Ikväll ska jag mingla och nätverka som jag gör i jobbsammanhang privat.

Undrar hur det går...

Murphy's law...

Avslutade just ett Telefonsamtal. Inte vilket som helst i raden av samtal som man för på en dag, utan ett Telefonsamtal. Ett med stort T. Ett som kan komma att leda till något. Något stort. Något som jag väntat på länge nu.

FAN!!!

Jag kunde inte vara mindre väl förberedd. Det kunde inte vara sämre timing. Snälla, håll en tumme för min skull imorgon...

Dagens tanke...

I bilen, på väg till och från jobbet, lyssnar jag på ljudböcker. Bokslukare som jag är har detta medfört att ytterligare en bok läggs till handlingarna varje vecka. Insomnian bidrar till ytterligare ett antal. Jag läser det mesta, skönlitteratur, historiska böcker, religiösa och filosofiska böcker, biografier, deckare – ja egentligen allt utom fantasy och science fiction.

Ljudböcker ger mig en annan upplevelse. Kanske för att de tar längre tid. Kanke för att någon, mer eller mindre lyckat, gestaltar uppläsandet. En normal bok tar i snitt en vecka att lyssna sig igenom i bilen, samma bok läser jag på max två kvällar. Hörandet ger en avkoppling. En annan typ av inlevelse. Jag vet inte hur många gånger jag parkerat bilen utanför jobbet eller utanför mitt hem med tårarna rinnande ner för mina kinder. Berättelser har alltid gripit tag i mig. Jag lever mig in i känslorna. En berättelse måste beröra mig på något sätt; glädje, ilska, avsky eller sorg spelar ingen roll. Det viktiga är att jag berörs. Kanske beror det på att jag inte lever något känslofyllt liv i övrigt. Jag älskar inte. Jag sörjer inte. Jag njuter inte. Jag lider inte. Jag är enbart.

I morse utspelades en passionerad och känslofylld scen i min bil. Plötsligt slogs jag av tanken; kommer jag någonsin att uppleva passion? Kommer jag någonsin att älska någon? Kommer jag någonsin att åtrå någon? Kommer någon någonsin att älska och åtrå mig…

Enligt Facebook...

Inspirerad av MsTake. För min del är det inte mycket som stämmer dock, som vanligt framstår jag dock som lätt scizofren!

Temperament
Flexible
Nothing seems to bother you - you sail through life crisis free. It's not that your life doesn't have its ups and downs, it's just that you handle everything without unnecessary drama and antics. You approach each day fresh, not worrying about yesterday or tomorrow. You are confident that you can handle anything that comes your way and experience has shown that you are absolutely right about this.

Interests
Simple
You are continually pursuing a simpler and less complicated life - you don't allow yourself to fall victim to all of the "should do's" that society continually bombards you with. You are thoughtful about your life choices and think in terms of yourself, others and the world in which we live. You have a great sense that we are part of something much bigger and we must be good to others, if we want others and the world to be good to us.

Amusement
Adventurous
It's a good thing that you are filled with energy and ambitions (that others sometimes find exhausting) because you're continually looking for a new adventure and exciting experience. You struggle with a continual feeling of restlessness which constantly pushes you to the next level of excitement. Once you have accomplished one thing, you are eager to accomplish something more exciting, riskier and distinguishable.

Passion
Traditional
Your notions about romance are viewed as unrealistic by many, but don't let that stop you. When you think of romance, you think of huge gestures of commitment, sacrifice and love like we see in the movies. Flowers, chocolate, and wine are just some of the ways to your heart. You want to feel loved and treasured by your partner and you expect to be courted, admired and hotly pursued. You long for old fashioned dating.

Barbarisk kultur...

Spanjorer!

Ni gör mig illamående med era så kallade kulturskyddade tjurfäktningar. Aldrig någonsin kan ett så vidrigt och utstuderat djurplågeri vara underordnat "sedvänjor, religiösa riter och traditioner". Det är motbjudande att se era barbariska, plågsamma och respektlösa handlingar mot en annan levande varelse. För en levande varelse, precis som ni och jag är, är tjuren.

Era handlingar får mig att vilja ge tillbaka med samma mynt - öga för öga, tand för tand. För var gång ni spetsar en tjur med ett spjut, eller ser på när någon av era landsmän gör detta utan att protestera, förtjänar ni att få uppleva samma sak. Ni förtjänar att få springa för era liv emedan ni jagas av kallsinniga människor beväpnade med spjut. Spjut de närhelst tillfälle ges sticker djupt in i era kroppar.

Det är dock inte min sak att straffa er. Jag eftersträvar att vara mot andra som jag vill att andra ska vara mot mig. Inom denna sträven ryms ej barbariskt handlande!

Ni som utövar detta kulturskyddade djurplågeri borde skämmas...

Ett litet halssmycke...

Jag bär ett klassiskt litet halssmycke i guld runt min hals. En flertusenårig symbol. Ett smycke som stora delar av hela befolkningar i andra länder bär.

Endast i Sverige har jag upplevt att många människor blir upprörda över detta...

Facebook...

Man inser att en hel del av dem som är ens friends på Facebook inte är ens vänner egentligen, utan bara bekanta eller människor man kände en gång i tiden, när man blir bombaderad med förfrågningar om man inte vill "adda" en "Christmas Countdown"!!!*

Mina riktiga vänner skulle inte ens komma på den tanken. Inte ens som en skämt. Mina riktiga vänner vet vad jag tycker om julen...

*Låååååååååång mening! Säkerligen inte ens lite korrekt grammatiskt! Jag vet, men jag ids inte göra något åt det...

Assessment Centre

Hotellet är typiskt brittiskt. Mötesrummet har en tjock heltäckande vinröd matta. Väggarna är täckta av mörktbrun panel. Stolen jag sitter på är obekväm och har franska liljor i en mörkare nyans invävda i det ljust mossgröna tyget. Kvinnan framför mig är oklanderligt korrekt. Både hennes klädsel och hennes uppträdande. Hennes svarta dräkt med knälång smal kjol är dyr och den ser ut som om den skräddarsytts för att smita åt på de ”rätta ställena”. Hon har en mörk bob, ett varmt leende, livliga ögon och ett smittande skratt.

Vi har samtalat i nära nog två timmar nu. Uteslutande om mig. Hon ställer frågor som, utan att jag märker det, tar sig innanför mitt skal och får mig att ärligt öppna upp. Först när jag blottat mitt innersta inser jag att hon har en enastående förmåga. Hon får mig att känna mig trygg. Jag känner att jag kan lita på henne. Målet med vårt samtal är, liksom övriga övningar under dessa två dagar, att få fram vem jag är. Att lägga pusslet som stavas Alley Cat.

Samtalet vi nu har skall även fungera som en återkoppling till de tester vi före sammankomsten fyllt i elektroniskt och skickat in. Vi har nu nått den punkt i samtalet då det är dags för oss beröra dessa tester. Hon plockar fram resultaten som härmed ska fungera som diskussionsunderlag. Hon skrynklar ihop pannan och säger med glimten i ögat:

- Ten on ”need of control and structure”. Zero on ”trusting others”. Instinctivly, and of course off the record, I’d say you’re a woman who never let yourself orgasm…

Därefter brister hon ut i ett härligt skratt. Jag vill instinktivt tysta henen och allvarligt svara:

- Spot on!

Det gör jag självklart inte, istället skrattar jag med henne och tänker stilla; if only you knew…

Tids nog...

Kommer jag tillbaka - jag lovar!

Jag ska bara t ex överleva först...

*~TREVLIG HELG!~*

Att leva i fel tid...

Verkligheten idag skrämmer mig.
Mina moraliska och etiska värderingar är förlegade.

Jag förstår inte spelet.
Jag kan inte reglerna.
Det finns ingen instruktionsbok.

Ärligt talat vill jag inte varken förestå eller kunna, för jag finner det motbjudande.
När normaliserades det udda?
Det ovärdiga?
Det självutplånande?
Det förnedrande?
Det respektlösa?

Var befann jag mig när förändringen skedde?
Är det kanske jag som är udda?
Jag som tycks leva i en konservativ och länge omodern bubbla...

Jag är en kort cello...

Vad är du?!?

Äntligen vet jag vad jag vill bli när jag blir stor…

Ring TV4, jag har en ny programidé - arbetsnamnet är i dagsläget ”JAG söker bonde”.

”Den går ut på att det först sänds ett program om MIG. Därefter får bönder, världen över, skicka in brev inklusive foto och berätta varför det är just dem och deras gård JAG ska välja. Av brevskörden* får JAG sen välja** 10 stycken som JAG får speeddejta. Efter detta väljer JAG ut sex stycken som JAG tillbringar en dag med. När dagen är över så väljer JAG ut fyra stycken som JAG kommer och provbor hos i en vecka vardera. Tillsist så väljer jag vem av bönderna JAG vill gifta mig med och då ska förhoppningsvis ömsesidigt tycke ha uppstått så att JAG och bonden kan leva lyckliga på hans gård i all framtid.”

Vad tror ni?!?

Alternativt så skulle ni ju annars kunna tipsa alla singelbönder ni känner, möter eller ser…

Jag vill ju bli bondmora ju!!!

_________________________________
*Skörd och skörd, hur långt är ett snöre egentligen?!?
**Jag har inga egentliga krav, men han får gärna vara irländare och spela rugby, i övrigt är jag flexibel.

En makaber hobby…

Jag ser dem på bilderna.
Stolta.
Starka.
Tuffa.
Män som är riktiga karlakarlar.

Jag ser deras blickar.
Adrenalinstinna.
Tillfredsställda.
Orgasmvåta.
Män som är riktiga män.

Jag tycker innerligt synd om er som tycks tro att ni blir större människor av att döda.
Jag skäms å era vägnar…

Jag är min egen lyckas smed…

Det har nog inte undgått någon som läser här att jag inte är lycklig. Jag mår faktiskt ganska uselt. Det finns självklart anledningar och förklaringar till varför min situation ser ut som den gör. Det finns ett före och ett efter. Jag tänker dock inte fördjupa mig i det förflutna. Jag ska fokusera på framtiden.

I mitten av juni nästa år fyller jag trettio år. När jag skulle fylla tjugo så drabbades jag av min första ålderskris. Då skrev jag ihop en tioårsplan. Den planen har för länge sedan gått om intet. Det finns dock en sak som jag fortfarande har möjlighet att åstadkomma på de nio månader som kvarstår innan jag fyller trettio.

Jag ska bli lycklig*! När jag vaknar på morgonen på min trettionde födelsedag så ska jag vara nöjd med den kvinna jag ser i spegeln. Jag ska tycka om henne. Jag ska acceptera hennes fel och brister. Jag ska ta mig tusan ge mig själv möjlighet att ta igen allt jag försakat och missat under alla år av självförakt och självömkan. Jag ska hitta min plats.

Kan en spermie och ett ägg utvecklas till ett barn på nio månader så ska väl jag kunna bli lycklig på samma tid! Vägen dit är inte enkel. Det vet jag! Jag ska dock göra mitt yttersta för att nå dit – för att bli lycklig.

Min väg till lycka kan ni, from måndag, om ni vill följa på: http://thefatalleycat.blogspot.com
All form av peppning, coaching, tips och tricks mottages tacksamt!!!


_________________
* Åtminstone lyckligare

Snacka om besviken...

... den person som googlade "tilde de paula naken" och hamnade här måste ha blivit!!!

*skrattar så jag gråter och undrar hur google fungerar*

Tystnad...

När den snacksaliga inte längre har något att säga. När den sociala blivit ensamvarg. När all energi går åt till att ta sig igenom det mest basala. Då ska man inte rita ett kors i taket. Då ska man istället fundera på hur man ska vända trenden.

Jag återkommer när jag har svaret...

Holiday report...

Semestern var skön och avkopplande!
Solen sken.
Vattnet var varmt och härligt turkost.
Maten var god.
Vinet likaså, man behöver bara vänja sig.
Inga fadäser.
Inget flörtande.
Inga roliga anekdoter.

Det enda som kan ses skrämmande är att jag under semestern fick en "syn"!
Jag såg mig själv i framtiden!!!

Klädd i oformliga klänningar, bärandes hatt, sittandes i skuggan av ett fikonträd i min trädgård omgiven av bougainvillea och olivträd. Jag läser en bok. Alternativt skriver något i ett block. Alternativt broderar något. Vid mina fötter ligger katterna. Allihop. Katter i massor. Alla de hemlösa stackare som inte tas om hand. Dom bor hos mig. Jag matar dom. Läker deras sår. Ser till att de vaccineras och steriliseras och sköts om. Jag borstar deras pälsar och klipper deras klor. Jag ger dem ett hem. Jag kommer att bli en katt-tant!!! Jag har det i mig! Jag ser det komma...

(Om ni bara visste att jag la mer pengar på att köpa kattmat och ta katter till veterinären på min semester än vad jag la på mig själv så skulle ni också se det. Men nu vet ju inte ni det, så för er kanske det inte är lika tydligt...)

Plötsligt är det så tydligt…

Viskandet.
Blickarna.
Tystnaden när jag är i närheten.
Ogillandet.
Pratet när ni tror att jag inte hör.
Avståndstagandet.

Så ovant!

Jag har alltid tidigare varit uppskattad för mitt arbete…

Äh va f-n...

Då jag inte är någon flamma, utan snarare en garanti för att få glöden att falna, så drar jag söderut och ser om de heta brandmännen behöver ett handtag med slangen eller så...

Andío!

Dålig, dåligt, dåligare, dåligast...

• Dålig hår dag
• Dåligt väder
• Dåligaste självkänslan på länge
• Dåligt humör
• Dåligt tålamod
• Dåligt livsinnehåll
• Dåliga arbetsrelationer
• Dålig stämmning i allmänhet
• Dålig inspiration till förändring
• Dålig figur
• Dålig

365 dagar...

Jag har överlevt ett helt år!
Kämpat mig igenom 365 dagar.
Det sägs att tiden läker alla sår.
Undrar hur lång tid det tar.
Känner mig trasigare än någonsin.
Jag älskar er; då, nu och för alltid.
Saknaden är tung...

Har jag nämnt att jag hatar mitt jobb?!?

Vilken skit-vecka jag har haft - rent ut sagt!
18 timmars övertid och bara en massa strul.

Nu går jag hem.
Tänker vara ledig imorgon.
På söndag är jag dock åter...